Är det onormalt att inte skaffa barn?

av Serpens Albus

När man diskuterar beslutet att inte bilda familj händer det att man får höra ”men det är onormalt att inte skaffa barn”. Det ultimata målet för varenda individ på denna planet är att försäkra artens fortgång. I de allra flesta fall betyder det att hitta en partner och föra sina gener vidare till nästa generation. Att då välja att inte göra det ses som att gå emot sin egen natur. Jag vill påstå att det inte nödvändigtvis behöver vara så.

Vi lever i en värld som håller på att bli överbefolkad till bristningsgränsen. Resurserna sinar och svält och fattigdom breder ut sig. Ingen kan påstå att det är nödvändigt för artens fortlevnad att just jag (eller du) skaffar barn. Det stämmer helt enkelt inte och det är ett faktum praktiskt taget alla (åtminstone de som läser denna blogg) är medvetna om.

Låt oss gå tillbaka till målet varenda individ egentligen har; att försäkra sig om artens fortgång. Med de förutsättningar vi känner till, vilken blir då den bästa strategin för att uppnå detta mål? Att sätta ytterligare press på naturresurserna, eller att ”offra sig”, att enskilda individer väljer en strategi som ökar andras chanser till överlevnad*?

Fortes fortuna adiuvat

*Ett fenomen som inom evolutionsbiologin kallas ”släktskapsselektion”. Medan det stämmer att detta först och främst gäller för nära släktingar kan man inte frångå det faktum att människans situation är unik och i många fall väljer man medvetet att ta hand om individer man inte är besläktade med (styvföräldrar, adoption mm).