Väntan, del 2

av Serpens Albus

Jag kan återigen inte sova. Jag ligger i sängen och stirrar på en springa mellan de vita gardinerna. Nervositeten har återigen börjat bygga upp sig och nu nått en sådan nivå att det nästan ger mig bröstsmärtor. Jag tar ett djupt andetag och försöker samla mig. Klockan är långt över två på natten innan jag somnar.

Min första tanke då jag vaknar är: ”this is it”. Jag genomför samma rutin som alla andra morgnar. Gatan ser likadan ut som igår när jag kliver ut och stegar mot jobbet. Men det är något i luften; en förändringens vind sveper in. Jag är spänd, fylld av förväntan.

Det är en underlig tanke; att ett enda telefonsamtal kan göra så att ens liv tar en helt ny vändning. Samma telefonsamtal kan också innebära att jag slungas nerför besvikelsens brant. Jag sneglar konstant på mitt e-postkonto, ända tills jag hör den där plingande signalen som betyder ett nytt mail. En våg av varm choklad omsveper mig och ett leende som är omöjligt att sudda bort sprider sig över mina läppar.

Slut på del 2

Fortes fortuna adiuvat