Det bisarra triangeldramat av hatkärlek

av Serpens Albus

Jag står ensam i folkmassan och ser det gamla årets sista minuter ticka bort för att övergå till ett nytt, i ett slags antiklimax av fyrverkerier och spridda jubelrop. Några regndroppar faller från himlen och jag börjar långsamt söka mig tillbaka mot min lägenhet.

Jag är frustrerad; frustrerad över en kontroll jag inte har. Mina kängor glider på det glashala underlaget, fotfästet sviker i snösörjan och går promenaden till en utdragen kamp. Så ironiskt, så oerhört passande.

I mitt inre fortsätter den ständiga striden mellan kaos och ordning och det bisarra triangeldrama av hatkärlek jag känner till båda. Så mycket som jag önskar ordning, söker den, lockas jag av kaoset. Jag undrar vem som kommer att dra det längre strået 2013; gentlemannen, eller vilddjuret i mig?

Fortes fortuna adiuvat