Klockan två på natten är jag ännu vaken

av Serpens Albus

Klockan är två på en måndagsmorgon. Om fem timmar skall jag stiga upp och gå till jobbet och jag är ännu vaken. Jag lider inte av sömnlöshet. I själva verket har jag inte ens försökt sova ännu. Jag sitter framför min dataskärm, fullt sysselsatt med en ny hobby.

Jag är fullt medveten om att det kommer att vara tungt att ta sig ur sängen på morgonen och ändå sprudlar mitt hjärta av glädje. Jag avbryter tillfälligt min verksamhet och ser mig omkring. Det enda som hörs är det svaga, elektroniska surret från min cd-spelare som jag inte brytt mig om att stänga efter att Glen Miller spelat sina sista toner.

Jag blir plötsligt påtagligt medveten om stundens skönhet och något av det jag värdesätter så otroligt högt; friheten att förjupa mig i mina hobbyer, precis hur jag vill, när jag vill. Det är stunder som den här som jag lever för, brinner för och får mig att inse hur verkligt lyckligt lottad jag är.

Fortes fortuna adiuvat