Jag överväger ifall tio timmars sömn är tillräckligt

av Serpens Albus

Jag väcks av dagsljuset som nu äntligen har börjat lyckas ta sig igenom mina alltför tunna gardiner. Min lägenhet är helt tyst, liksom huset i övrigt och för en stund undrar jag ifall jag är den enda levande människan på jorden eller ifall tystnaden möjligen beror på sportlovsveckan. Jag överväger ifall tio timmars sömn är tillräckligt. Jag lägger ner huvudet på kudden och sover två timmar till, ofantligt nöjd över dekadansen i att sova ett halvt dygn.

Förmiddagen, eller det jag upplever som förmiddag (mellan 12 och 17) spenderas med att strosa runt i butikerna i Vasa centrum. I Citymarket observerar jag ett par i full färd med att inhandla vad som verkar vara hela inkommande veckas matvaror. Det är något bekant med hela spektaklet som jag inte riktigt kan sätta fingret på, förrän jag är på väg hem och går förbi en fotoaffär.

I fönstret hänger en rad bröllopsporträtt och på varenda ett står mannen bakom kvinnan, ett scenario som verkar återspegla sig då par skall handla mat; kvinnan går först och plockar i varorna i vagnen som skjuts av mannen några steg bakom kvinnan. Jag sätter på mina solglasögon, ler åt min egen spegelbild och fortsätter hemåt.

Fortes fortuna adiuvat