Kvinnor var det största stressmomentet i mitt liv

av Serpens Albus

Årets sommarplåga har utsetts av Nicke Alden på Radio X3M. Det blir ’Om sanningen skall fram’ av Eric Amarillo. Låten är även känd som ’Vill du ligga med mig då?’, vilket egentligen är en mer passande titel eftersom den bättre beskriver vad låten handlar om; hur män försöker ”hitta nyckeln till en kvinna hjärta”, hur man försöker ”stöpa om sig” för att passa hennes förväntningar. Jag kan relatera till låten eftersom det påminner mig om tidigare skeden i mitt liv. Jag var långt ifrån bra på att få brudar i högstadiet. Faktum är att jag var urusel. Nej föresten, att säga att jag var urusel skulle vara en skymf mot dem som är så bra. Det skulle antagligen ha hjälpt en hel del ifall jag faktiskt gått på någon skoldans eller faktiskt pratat med någon av det kvinnliga könet som jag inte var släkt med, men det gjorde jag inte. Det skulle ta ännu ett bra tag innan jag fick tag på en ”sån där flickvän”. Vägen dit var lång och kvinnor var ett av, om inte DET största stressmomentet i mitt liv.

I högstadiet och i viss mån även i gymnasiet gick man omkring och försökte klura ut exakt vad som var fel på en. Jag kunde inte få det att gå ihop; jag var snäll och hövlig och fick bra betyg, allt vad en flicka kunde vilja ha…intalade jag mig. Jag kom aldrig att riktigt tänka på att sånt är långt ifrån lika viktigt för en högstadietjej som en kille med bil. Den tanken slog mig först lite senare, då jag skulle ta körkort och resonerade att nu, NU skulle brudarna flockas. Det gjorde de inte. Spola fram ännu ett tag och jag befinner mig på Ollis i Vasa och stressar upp mig över att bjuda upp någon tjej i slutet av kvällen. Ännu lite längre fram stressar man upp sig över att få telefonnummer, första dejten, vad man skall ha på, vad man skall säga, hur man skall bete sig så att hon skall gilla en, för vid det laget hade jag insett att jag helt enkelt måste göra något annorlunda mot det jag hittills hade gjort eftersom det helt klart inte funkade.

Detta är något jag vill påstå att de flesta män känner igen sig i; att mer eller mindre omedvetet konstant ifrågasätta sig själv och vad man gör för att nå målet. Faktum är att vi blir matade med budskapet att vi inte är fullständiga utan en kvinna. Det är vad vi skall göra, det är meningen med livet. Det är också ett gigantiskt stressmoment i mäns liv. Det tar ju inte heller slut efter att man faktiskt lyckats fånga (ordvalet är här medvetet om än stereotypiskt) en kvinna. Efter det stressar man bara upp sig över andra saker som att försöka klura ut vad hon vill, vad hon egentligen menar och vilka förväntningar som ligger på en och vilka av dessa man bör uppfylla. Tänk om…tänk om man släppte allt det där. Tänk om man prioriterade om sin existens och flyttade ner kvinnor några hack på listan av vad som är viktigt. Vilka mängder tankeverksamhet och tid som skulle frigöras till andra saker! Men kanske framförallt – en radikal minskning av stress.

”The life of inner peace, being harmonious and without stress, is the easiest type of existence”
Norman Vincent Peale