Mitt första gråa hårstrå…men det kan väl inte räknas?

av Serpens Albus

Det finns både goda och mindre bra sidor med att bli äldre. Fast egentligen har jag inte råkat på så väldans många dåliga sidor än, förutom mitt första gråa hårstrå, men det drog jag ut ur näsan så det kan väl ändå inte räknas. En av de absolut bästa sidorna är att man får en känsla av att bättre veta vem man är och vad man uppskattar och absolut inte gillar. Då man var liten blev man ofta tillsagd att man åtminstone måste prova på, för man vet ju faktiskt inte om man gillar det förrän man provat. Då man är 31 har man hunnit prova på en del och faktiskt lärt sig en del om vad man tycker om.

Jag vet att jag inte gillar vispgröt, havtornssaft eller kryddig mat. Jag tycker inte heller om berg-och-dalbanor eller höga farter. Jag behöver inte ”prova” det ännu en gång för att bara kunna konstatera att jag haft rätt hela tiden. Det är en av fördelarna med att inte ha småbarn också. Om jag hade det hade man ju varit tvungen att föregå med gott exempel och visa att vispgröt inte är så farligt. Fast å andra sidan är det ju ingen som säger att man inte får lära sina barn att vispgröt faktiskt är farligt; att det sätter eld på magen eller att man smälter inifrån.

Nackdelen är väl att ju äldre man blir desto större förväntningar har man på sig att vilja äta precis allt. Då det bjuds på kaffe med bullar serveras det inte bara en eller två sorter utan femton olika och man förväntas klämma i sig åtminstone en av varje. Julmat är speciellt besvärlig eftersom det finns så ofantligt många lådor och rätter som är kalla, vilket jag aldrig förstått mig på. Varför äta kall mat då det är så enkelt att värma upp? Det som är kallt är inte mat, det är smörgåspålägg. Så frågar någon ”har du smakat på den kallrökta laxen” och man förväntas säga ”jo den var väldigt god”. Det är inte liksom accepterat att säga ”jo, jag klämde i mig en bit och det var en riktig kamp för att få ner den utan kväljningar”. Eftersom man varit hövlig och sagt att det nog var gott måste man naturligtvis ta mer, och sen även ta med lite rester hem. Se där var den dåliga sidan med att bli äldre.

Fortes fortuna adiuvat