Ursäkta mig, jag skall skita i en blomkruka

av Serpens Albus

Det sägs att ungdomen är bortkastad på de unga. Med det menar man att det inte är förrän man är gammal som man äntligen inser hur bra man hade medan man var ung; mycket begränsat ansvar, nästan inga räkningar och fri som en fågel. När man blir äldre är man väl också som en fågel men då inser man att en fågels liv inte bara innebär att flyga runt i solen utan även att man måste stiga upp tidigt på morgonen för att fånga mask, bygga bon (om man inte är en sån där lat fågel som bor i holk) och flytta söderut då det blir kallare.

Det är dock sällan man ser det från den andra sidan; hur bra ’vuxenlivet’ egentligen är. Då man var liten var man tvungen att lyda sina föräldrar, gå till sängs då de sa till och äta den mat som serverades. Då man har fyllt 30 behöver man inte göra det. Tänk vilken frihet! Man kan springa runt med saxar, peta ner en gaffel i brödrosten då en skiva fastnat och gå till sängs klockan 2 fastän man skall till jobbet nästa dag. Visst, kanske man är trött dagen efter men möjligheten är där och ingen stoppar dig. Jag är över 30 och gör f*nimej vad jag vill! Jag kunde hälla schampo i ögonen ifall jag kände för det.

Kanske det är därför folk skaffar barn; så att de riktigt kan känna av den där njutningen av frihet medan samtidigt skratta lite åt ungen eftersom han bara är en unge och inte får äta tandkräm eller rita på väggar. Kanske inte föräldrar ens tänkt på det; det är deras hus, de FÅR rita på väggarna. Det får inte ungen, ha ha! Fast det är ju klart, lite av njutningen försvinner väl då man blir äldre. Det är ju inte sagt att man ens kan äta en halv tub tandkräm. Man får ju lite känsligare mage på äldre dagar. Nåja, det finns ju alltid möjligheten att skita i en blomkruka. För det får du, du är vuxen*.

*Gäller endast för de som är över 30 och inte bor med sina föräldrar

Fortes fortuna adiuvat