När jag för en tid sedan övervägde ifall jag skulle besöka någon av stadens nattklubbar en lördagskväll föreslog en av mina vänner att jag skulle ”stanna hemma istället och fundera över livet och var jag vill vara om tio år”. Fastän jag tog det mer eller mindre som ett skämt fann jag uppmaningen intressant, eftersom jag tycker mig leva mer ”i nuet” än vad jag tidigare gjort.
När jag studerade fanns alltid någon slags osynlig mållinje framför mig; tenter, ny period, skolavslutning. Det fanns konstant något man siktade på. Man väntade på att ”livet skulle börja”, vilket var en känsla som inte direkt avtog trots examensbetyget i handen. Jag har emellertid inte den känslan mer utan det känns istället som att jag har…anlänt. Ändå ser jag inte det här som en slutdestination, så var vill jag egentligen vara om tio år?
Av en slump hittar jag en artikel som handlar om Tommy, barnlös 42-åring utan önskan att skaffa barn och det är nästan som att läsa om mig själv; den otroligt viktiga frihetsaspekten, känslan av att växa som människa men på sitt eget sätt, på egna villkor. Tommy verkar leva ett uppfyllande och meningsfullt liv, på egna villkor. Det är det jag vill göra om tio år också. Precis som idag, fast annorlunda.
Fortes fortuna adiuvat
Intressant, mycket intressant. Det enda jag hoppas på om 10 år är att jag har ett jobb, som jag trivs med. Resten får bli som det blir, för jag har på känn att det blir bra ändå.
Det är väl faktiskt en ganska viktig del, eftersom man spenderar så mycket av sin tid på att just arbeta.
nutid är en bra tid, en nära person till mig har intatuerat orden ”det finns ingen framtid” på sin kropp, hon berättade att många tolkar det som ett hemskt påstående som typ ond bråd död och dyl. medan det inte alls är vad den står för. Utan egentligen är det sant, ingen av oss vet ens om vi har en framtid, det finns inte nån som kan garantera oss framtid, utan det kan vara slut imorgon så varför fokusera så hårt på det som ska komma. Man ska leva i nuet.
Förresten ännu angående de där zombierna, jag skulle slita av mig jackan, slänga väskan och helt kallt satsa på att sparka huvudet av dem, jag har för mig att de borde vara ganska så porösa i sitt tillstånd och jag har tränat kampsport när jag var tretton år. (I mitt huvud är jag fantastisk på det ännu.)
”Det finns ingen framtid”…I like it. Väldigt filosofiskt. Framtiden finns ju de facto inte utan är något vi ”ser framför oss”.
Ang. zombierna – jag tror att de i ”färskt stadium” inte är så porösa…bara aggressiva. Går väl om det är en onsdagskväll i Citymarket men lördagar är det mer människor = fler zombier som kan attackera en bakifrån.
Dessutom har Citymarket väldigt dåliga vapen. Måste kasta en vibrator eller nåt i skallen på dem.